Comma for either/or — dharma, courage. Spelling forgiving — corage finds courage.

    Mahābhārata

    Parva 17

    Vyāsa

    13 min

    17.1.1

    janamejaya uvāca evaṃ vṛṣṇyandhakakule śrutvā mausalam āhavam pāṇḍavāḥ kim akurvanta tathā kṛṣṇe divaṃ gate

    17.1.2

    vaiśaṃpāyana uvāca śrutvaiva kauravo rājā vṛṣṇīnāṃ kadanaṃ mahat prasthāne matim ādhāya vākyam arjunam abravīt

    17.1.3

    kālaḥ pacati bhūtāni sarvāṇy eva mahāmate karmanyāsam ahaṃ manye tvam api draṣṭum arhasi

    17.1.4

    ity uktaḥ sa tu kaunteyaḥ kālaḥ kāla iti bruvan anvapadyata tad vākyaṃ bhrātur jyeṣṭhasya vīryavān

    17.1.5

    arjunasya mataṃ jñātvā bhīmaseno yamau tathā anvapadyanta tad vākyaṃ yad uktaṃ savyasācinā

    17.1.6

    tato yuyutsum ānāyya pravrajan dharmakāmyayā rājyaṃ paridadau sarvaṃ vaiśyāputre yudhiṣṭhiraḥ

    17.1.7

    abhiṣicya svarājye tu taṃ rājānaṃ parikṣitam duḥkhārtaś cābravīd rājā subhadrāṃ pāṇḍavāgrajaḥ

    17.1.8

    eṣa putrasya te putraḥ kururājo bhaviṣyati yadūnāṃ pariśeṣaś ca vajro rājā kṛtaś ca ha

    17.1.9

    parikṣid dhāstinapure śakraprasthe tu yādavaḥ vajro rājā tvayā rakṣyo mā cādharme manaḥ kṛthāḥ

    17.1.10

    ity uktvā dharmarājaḥ sa vāsudevasya dhīmataḥ mātulasya ca vṛddhasya rāmādīnāṃ tathaiva ca

    17.1.11

    mātṛbhiḥ saha dharmātmā kṛtvodakam atandritaḥ śrāddhāny uddiśya sarveṣāṃ cakāra vidhivat tadā

    17.1.12

    dadau ratnāni vāsāṃsi grāmān aśvān rathān api striyaś ca dvijamukhyebhyo gavāṃ śatasahasraśaḥ

    17.1.13

    kṛpam abhyarcya ca gurum arthamānapuraskṛtam śiṣyaṃ parikṣitaṃ tasmai dadau bharatasattamaḥ

    17.1.14

    tatas tu prakṛtīḥ sarvāḥ samānāyya yudhiṣṭhiraḥ sarvam ācaṣṭa rājarṣiś cikīrṣitam athātmanaḥ

    17.1.15

    te śrutvaiva vacas tasya paurajānapadā janāḥ bhṛśam udvignamanaso nābhyanandanta tad vacaḥ

    17.1.16

    naivaṃ kartavyam iti te tadocus te narādhipam na ca rājā tathākārṣīt kālaparyāyadharmavit

    17.1.17

    tato 'numānya dharmātmā paurajānapadaṃ janam gamanāya matiṃ cakre bhrātaraś cāsya te tadā

    17.1.18

    tataḥ sa rājā kauravyo dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ utsṛjyābharaṇāny aṅgāj jagṛhe valkalāny uta

    17.1.19

    bhīmārjunau yamau caiva draupadī ca yaśasvinī tathaiva sarve jagṛhur valkalāni janādhipa

    17.1.20

    vidhivat kārayitveṣṭiṃ naiṣṭhikīṃ bharatarṣabha samutsṛjyāpsu sarve 'gnīn pratasthur narapuṃgavāḥ

    17.1.21

    tataḥ praruruduḥ sarvāḥ striyo dṛṣṭvā nararṣabhān prasthitān draupadīṣaṣṭhān purā dyūtajitān yathā

    17.1.22

    harṣo 'bhavac ca sarveṣāṃ bhrātṝṇāṃ gamanaṃ prati yudhiṣṭhiramataṃ jñātvā vṛṣṇikṣayam avekṣya ca

    17.1.23

    bhrātaraḥ pañca kṛṣṇā ca ṣaṣṭhī śvā caiva saptamaḥ ātmanā saptamo rājā niryayau gajasāhvayāt paurair anugato dūraṃ sarvair antaḥpurais tathā

    17.1.24

    na cainam aśakat kaś cin nivartasveti bhāṣitum nyavartanta tataḥ sarve narā nagaravāsinaḥ

    17.1.25

    kṛpaprabhṛtayaś caiva yuyutsuṃ paryavārayan viveśa gaṅgāṃ kauravya ulūpī bhujagātmajā

    17.1.26

    citrāṅgadā yayau cāpi maṇipūrapuraṃ prati śiṣṭāḥ parikṣitaṃ tv anyā mātaraḥ paryavārayan

    17.1.27

    pāṇḍavāś ca mahātmāno draupadī ca yaśasvinī kṛtopavāsāḥ kauravya prayayuḥ prāṅmukhās tataḥ

    17.1.28

    yogayuktā mahātmānas tyāgadharmam upeyuṣaḥ abhijagmur bahūn deśān saritaḥ parvatāṃs tathā

    17.1.29

    yudhiṣṭhiro yayāv agre bhīmas tu tadanantaram arjunas tasya cānv eva yamau caiva yathākramam

    17.1.30

    pṛṣṭhatas tu varārohā śyāmā padmadalekṣaṇā draupadī yoṣitāṃ śreṣṭhā yayau bharatasattama

    17.1.31

    śvā caivānuyayāv ekaḥ pāṇḍavān prasthitān vane krameṇa te yayur vīrā lauhityaṃ salilārṇavam

    17.1.32

    gāṇḍīvaṃ ca dhanur divyaṃ na mumoca dhanaṃjayaḥ ratnalobhān mahārāja tau cākṣayyau maheṣudhī

    17.1.33

    agniṃ te dadṛśus tatra sthitaṃ śailam ivāgrataḥ mārgam āvṛtya tiṣṭhantaṃ sākṣāt puruṣavigraham

    17.1.34

    tato devaḥ sa saptārciḥ pāṇḍavān idam abravīt bho bho pāṇḍusutā vīrāḥ pāvakaṃ māṃ vibodhata

    17.1.35

    yudhiṣṭhira mahābāho bhīmasena paraṃtapa arjunāśvisutau vīrau nibodhata vaco mama

    17.1.36

    aham agniḥ kuruśreṣṭhā mayā dagdhaṃ ca khāṇḍavam arjunasya prabhāveṇa tathā nārāyaṇasya ca

    17.1.37

    ayaṃ vaḥ phalguno bhrātā gāṇḍīvaṃ paramāyudham parityajya vanaṃ yātu nānenārtho 'sti kaś cana

    17.1.38

    cakraratnaṃ tu yat kṛṣṇe sthitam āsīn mahātmani gataṃ tac ca punar haste kālenaiṣyati tasya ha

    17.1.39

    varuṇād āhṛtaṃ pūrvaṃ mayaitat pārthakāraṇāt gāṇḍīvaṃ kārmukaśreṣṭhaṃ varuṇāyaiva dīyatām

    17.1.40

    tatas te bhrātaraḥ sarve dhanaṃjayam acodayan sa jale prākṣipat tat tu tathākṣayyau maheṣudhī

    17.1.41

    tato 'gnir bharataśreṣṭha tatraivāntaradhīyata yayuś ca pāṇḍavā vīrās tatas te dakṣiṇāmukhāḥ

    17.1.42

    tatas te tūttareṇaiva tīreṇa lavaṇāmbhasaḥ jagmur bharataśārdūla diśaṃ dakṣiṇapaścimam

    17.1.43

    tataḥ punaḥ samāvṛttāḥ paścimāṃ diśam eva te dadṛśur dvārakāṃ cāpi sāgareṇa pariplutām

    17.1.44

    udīcīṃ punar āvṛttya yayur bharatasattamāḥ prādakṣiṇyaṃ cikīrṣantaḥ pṛthivyā yogadharmiṇaḥ

    17.2.1

    vaiśaṃpāyana uvāca tatas te niyatātmāna udīcīṃ diśam āsthitāḥ dadṛśur yogayuktāś ca himavantaṃ mahāgirim

    17.2.2

    taṃ cāpy atikramantas te dadṛśur vālukārṇavam avaikṣanta mahāśailaṃ meruṃ śikhariṇāṃ varam

    17.2.3

    teṣāṃ tu gacchatāṃ śīghraṃ sarveṣāṃ yogadharmiṇām yājñasenī bhraṣṭayogā nipapāta mahītale

    17.2.4

    tāṃ tu prapatitāṃ dṛṣṭvā bhīmaseno mahābalaḥ uvāca dharmarājānaṃ yājñasenīm avekṣya ha

    17.2.5

    nādharmaś caritaḥ kaś cid rājaputryā paraṃtapa kāraṇaṃ kiṃ nu tad rājan yat kṛṣṇā patitā bhuvi

    17.2.6

    yudhiṣṭhira uvāca pakṣapāto mahān asyā viśeṣeṇa dhanaṃjaye tasyaitat phalam adyaiṣā bhuṅkte puruṣasattama

    17.2.7

    vaiśaṃpāyana uvāca evam uktvānavekṣyaināṃ yayau dharmasuto nṛpaḥ samādhāya mano dhīmān dharmātmā puruṣarṣabhaḥ

    17.2.8

    sahadevas tato dhīmān nipapāta mahītale taṃ cāpi patitaṃ dṛṣṭvā bhīmo rājānam abravīt

    17.2.9

    yo 'yam asmāsu sarveṣu śuśrūṣur anahaṃkṛtaḥ so 'yaṃ mādravatīputraḥ kasmān nipatito bhuvi

    17.2.10

    yudhiṣṭhira uvāca ātmanaḥ sadṛśaṃ prājñaṃ naiṣo 'manyata kaṃ cana tena doṣeṇa patitas tasmād eṣa nṛpātmajaḥ

    17.2.11

    vaiśaṃpāyana uvāca ity uktvā tu samutsṛjya sahadevaṃ yayau tadā bhrātṛbhiḥ saha kaunteyaḥ śunā caiva yudhiṣṭhiraḥ

    17.2.12

    kṛṣṇāṃ nipatitāṃ dṛṣṭvā sahadevaṃ ca pāṇḍavam ārto bandhupriyaḥ śūro nakulo nipapāta ha

    17.2.13

    tasmin nipatite vīre nakule cārudarśane punar eva tadā bhīmo rājānam idam abravīt

    17.2.14

    yo 'yam akṣatadharmātmā bhrātā vacanakārakaḥ rūpeṇāpratimo loke nakulaḥ patito bhuvi

    17.2.15

    ity ukto bhīmasenena pratyuvāca yudhiṣṭhiraḥ nakulaṃ prati dharmātmā sarvabuddhimatāṃ varaḥ

    17.2.16

    rūpeṇa matsamo nāsti kaś cid ity asya darśanam adhikaś cāham evaika ity asya manasi sthitam

    17.2.17

    nakulaḥ patitas tasmād āgaccha tvaṃ vṛkodara yasya yad vihitaṃ vīra so 'vaśyaṃ tad upāśnute

    17.2.18

    tāṃs tu prapatitān dṛṣṭvā pāṇḍavaḥ śvetavāhanaḥ papāta śokasaṃtaptas tato 'nu paravīrahā

    17.2.19

    tasmiṃs tu puruṣavyāghre patite śakratejasi mriyamāṇe durādharṣe bhīmo rājānam abravīt

    17.2.20

    anṛtaṃ na smarāmy asya svaireṣv api mahātmanaḥ atha kasya vikāro 'yaṃ yenāyaṃ patito bhuvi

    17.2.21

    yudhiṣṭhira uvāca ekāhnā nirdaheyaṃ vai śatrūn ity arjuno 'bravīt na ca tat kṛtavān eṣa śūramānī tato 'patat

    17.2.22

    avamene dhanur grāhān eṣa sarvāṃś ca phalgunaḥ yathā coktaṃ tathā caiva kartavyaṃ bhūtim icchatā

    17.2.23

    vaiśaṃpāyana uvāca ity uktvā prasthito rājā bhīmo 'tha nipapāta ha patitaś cābravīd bhīmo dharmarājaṃ yudhiṣṭhiram

    17.2.24

    bho bho rājann avekṣasva patito 'haṃ priyas tava kiṃnimittaṃ ca patanaṃ brūhi me yadi vettha ha

    17.2.25

    yudhiṣṭhira uvāca atibhuktaṃ ca bhavatā prāṇena ca vikatthase anavekṣya paraṃ pārtha tenāsi patitaḥ kṣitau

    17.2.26

    vaiśaṃpāyana uvāca ity uktvā taṃ mahābāhur jagāmānavalokayan śvā tv eko 'nuyayau yas te bahuśaḥ kīrtito mayā

    17.3.1

    vaiśaṃpāyana uvāca tataḥ saṃnādayañ śakro divaṃ bhūmiṃ ca sarvaśaḥ rathenopayayau pārtham ārohety abravīc ca tam

    17.3.2

    sa bhrātṝn patitān dṛṣṭvā dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ abravīc chokasaṃtaptaḥ sahasrākṣam idaṃ vacaḥ

    17.3.3

    bhrātaraḥ patitā me 'tra āgaccheyur mayā saha na vinā bhrātṛbhiḥ svargam icche gantuṃ sureśvara

    17.3.4

    sukumārī sukhārhā ca rājaputrī puraṃdara sāsmābhiḥ saha gaccheta tad bhavān anumanyatām

    17.3.5

    indra uvāca bhrātṝn drakṣyasi putrāṃs tvam agratas tridivaṃ gatān kṛṣṇayā sahitān sarvān mā śuco bharatarṣabha

    17.3.6

    nikṣipya mānuṣaṃ dehaṃ gatās te bharatarṣabha anena tvaṃ śarīreṇa svargaṃ gantā na saṃśayaḥ

    17.3.7

    yudhiṣṭhira uvāca ayaṃ śvā bhūtabhavyeśa bhakto māṃ nityam eva ha sa gaccheta mayā sārdham ānṛśaṃsyā hi me matiḥ

    17.3.8

    indra uvāca amartyatvaṃ matsamatvaṃ ca rājañ; śriyaṃ kṛtsnāṃ mahatīṃ caiva kīrtim saṃprāpto 'dya svargasukhāni ca tvaṃ; tyaja śvānaṃ nātra nṛśaṃsam asti

    17.3.9

    yudhiṣṭhira uvāca anāryam āryeṇa sahasranetra; śakyaṃ kartuṃ duṣkaram etad ārya mā me śriyā saṃgamanaṃ tayāstu; yasyāḥ kṛte bhaktajanaṃ tyajeyam

    17.3.10

    indra uvāca svarge loke śvavatāṃ nāsti dhiṣṇyam; iṣṭāpūrtaṃ krodhavaśā haranti tato vicārya kriyatāṃ dharmarāja; tyaja śvānaṃ nātra nṛśaṃsam asti

    17.3.11

    yudhiṣṭhira uvāca bhaktatyāgaṃ prāhur atyantapāpaṃ; tulyaṃ loke brahmavadhyākṛtena tasmān nāhaṃ jātu kathaṃ canādya; tyakṣyāmy enaṃ svasukhārthī mahendra

    17.3.12

    indra uvāca śunā dṛṣṭaṃ krodhavaśā haranti; yad dattam iṣṭaṃ vivṛtam atho hutaṃ ca tasmāc chunas tyāgam imaṃ kuruṣva; śunas tyāgāt prāpsyase devalokam

    17.3.13

    tyaktvā bhrātṝn dayitāṃ cāpi kṛṣṇāṃ; prāpto lokaḥ karmaṇā svena vīra śvānaṃ cainaṃ na tyajase kathaṃ nu; tyāgaṃ kṛtsnaṃ cāsthito muhyase 'dya

    17.3.14

    yudhiṣṭhira uvāca na vidyate saṃdhir athāpi vigraho; mṛtair martyair iti lokeṣu niṣṭhā na te mayā jīvayituṃ hi śakyā; tasmāt tyāgas teṣu kṛto na jīvatām

    17.3.15

    pratipradānaṃ śaraṇāgatasya; striyā vadho brāhmaṇasvāpahāraḥ mitradrohas tāni catvāri śakra; bhaktatyāgaś caiva samo mato me

    17.3.16

    vaiśaṃpāyana uvāca tad dharmarājasya vaco niśamya; dharmasvarūpī bhagavān uvāca yudhiṣṭhiraṃ prītiyukto narendraṃ; ślakṣṇair vākyaiḥ saṃstavasaṃprayuktaiḥ

    17.3.17

    abhijāto 'si rājendra pitur vṛttena medhayā anukrośena cānena sarvabhūteṣu bhārata

    17.3.18

    purā dvaitavane cāsi mayā putra parīkṣitaḥ pānīyārthe parākrāntā yatra te bhrātaro hatāḥ

    17.3.19

    bhīmārjunau parityajya yatra tvaṃ bhrātarāv ubhau mātroḥ sāmyam abhīpsan vai nakulaṃ jīvam icchasi

    17.3.20

    ayaṃ śvā bhakta ity eva tyakto devarathas tvayā tasmāt svarge na te tulyaḥ kaś cid asti narādhipa

    17.3.21

    atas tavākṣayā lokāḥ svaśarīreṇa bhārata prāpto 'si bharataśreṣṭha divyāṃ gatim anuttamām

    17.3.22

    tato dharmaś ca śakraś ca marutaś cāśvināv api devā devarṣayaś caiva ratham āropya pāṇḍavam

    17.3.23

    prayayuḥ svair vimānais te siddhāḥ kāmavihāriṇaḥ sarve virajasaḥ puṇyāḥ puṇyavāgbuddhikarmiṇaḥ

    17.3.24

    sa taṃ rathaṃ samāsthāya rājā kurukulodvahaḥ ūrdhvam ācakrame śīghraṃ tejasāvṛtya rodasī

    17.3.25

    tato devanikāyastho nāradaḥ sarvalokavit uvācoccais tadā vākyaṃ bṛhadvādī bṛhattapāḥ

    17.3.26

    ye 'pi rājarṣayaḥ sarve te cāpi samupasthitāḥ kīrtiṃ pracchādya teṣāṃ vai kururājo 'dhitiṣṭhati

    17.3.27

    lokān āvṛtya yaśasā tejasā vṛttasaṃpadā svaśarīreṇa saṃprāptaṃ nānyaṃ śuśruma pāṇḍavāt

    17.3.28

    nāradasya vacaḥ śrutvā rājā vacanam abravīt devān āmantrya dharmātmā svapakṣāṃś caiva pārthivān

    17.3.29

    śubhaṃ vā yadi vā pāpaṃ bhrātṝṇāṃ sthānam adya me tad eva prāptum icchāmi lokān anyān na kāmaye

    17.3.30

    rājñas tu vacanaṃ śrutvā devarājaḥ puraṃdaraḥ ānṛśaṃsyasamāyuktaṃ pratyuvāca yudhiṣṭhiram

    17.3.31

    sthāne 'smin vasa rājendra karmabhir nirjite śubhaiḥ kiṃ tvaṃ mānuṣyakaṃ sneham adyāpi parikarṣasi

    17.3.32

    siddhiṃ prāpto 'si paramāṃ yathā nānyaḥ pumān kva cit naiva te bhrātaraḥ sthānaṃ saṃprāptāḥ kurunandana

    17.3.33

    adyāpi mānuṣo bhāvaḥ spṛśate tvāṃ narādhipa svargo 'yaṃ paśya devarṣīn siddhāṃś ca tridivālayān

    17.3.34

    yudhiṣṭhiras tu devendram evaṃvādinam īśvaram punar evābravīd dhīmān idaṃ vacanam arthavat

    17.3.35

    tair vinā notsahe vastum iha daityanibarhaṇa gantum icchāmi tatrāhaṃ yatra me bhrātaro gatāḥ

    17.3.36

    yatra sā bṛhatī śyāmā buddhisattvaguṇānvitā draupadī yoṣitāṃ śreṣṭhā yatra caiva priyā mama